Nojiga föräldrar

Igår var jag hemma i mitt föräldrahem & käka. Mamma hade lagat hemmagjorda biffar med potatismos, riktigt smaskigt. Hon hade väl inte sett mig på kanske 1-1,5 vecka & började direkt hacka på att jag minsann "gått ner". "Du har blivit jättemager i ansiktet, Becca, äter du inte?".
Herregud, är det något jag har gjort sen jag flytta hemifrån så är det väl att gå UPP i vikt? Jag har ju hetsätit som en sån där bulimist eller vad det heter, utan att spy efteråt självfallet. Tryckt i mig hur mycket skit som helst. Sen kanske jag har tappat mycket av det eftersom jag inte åt på 3 dygn nu när jag var sjuk, men så blir det ju alltid. Finns väl knappt en människa i hela världen som kan äta normalt när man mår bajs liksom?

Mina föräldrar har ingrävt i sitt undermedvetna att det är dåligt att jag bor hemifrån. Därför kommer de på massa sånna där knäppa saker. Ajuste, pappa sa att jag var alkolist en gång när han såg att det stod i öl i kylen också. Och jag har liksom börjat dricka mindre sen jag flytta hemifrån, typ en gång varannan helg har det blivit nu.

Jag tror att mina föräldrar vill att jag ska vara ett spädbarn som de kan vaka över jämt & ständigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0